Enligt min diabetessjuksköterska så tar jag minst insulin av alla hennes patienter. Då tog jag 8 enheter lantus (långverkande insulin) Idag, en vecka senare, tar jag endast 5 enheter lantus! (och inget måltidsinsulin) För några veckor sedan testade jag att minska på insulinet och DÅ gick det inte eftersom blodsockret gick upp, men nu håller sig blodsockret stabilt. Kanske beror det på sättet jag äter med mindre kolhydrater, kanske att min kropp fortfarande producerar en del insulin eller båda två. Det finns ju sätt att kolla upp om kroppen fortfarande producerar, men det verkar vara dyrt? Man pratar ju om remissionsfasen eller "smekmånaden" när det gäller diabetes vilket innebär att blodsockret under den första tiden är relativt lätt att kontrollera. Detta beror på att när insulinbehandlingen sätts in så stimuleras de kvarvarande betacellerna under en period att producera insulin innan de helt och hållet slås ut? Bäst är det ju om det fortsätter som det gör just nu så länge som möjligt eller utvecklas till något ännu bättre för det är så skönt att inte behöva ta sprutorna varje gång man ska äta någonting!
Hur många enheter insulin tar ni? Hur mycket tog ni i början? :)
Jag har märkt att det finns många starka åsikter ang kolhydrater. Det är bra, det är dåligt, det är för mycket, det är för lite.... Jag har ju valt att endast få i mig dessa kolhydrater via grönsaker, nötter, yoghurt, torkade bär etc. Varför gör jag detta? Det finns forskning på detta område men genom egna erfarenheter har jag mått så mycket bättre. Blodsockret som alltid svängde upp och ner håller sig stabilt och därmed även humöret :) Jag blir inte lika beroende av att ta insulin, genom att satsa på kolhydrater i grönsaker och yoghurt och röra på mig så behövs inte insulin innan måltiderna längre. Det håller sig stabilt! Jag mår bra att äta så här och är glad att det finns så många i min närhet som peppat mig till detta. Många tror även att detta sätt inte är bra och råder mig till att börja äta som förut. Tillbaka med brödet, pastan och potatisen. Men jag vet vad jag mår bra av - och det är lätt för utomstående att tro sig veta vad som är bäst, om man inte har diabetes själv samt inte insatt i allt som det kan innebära. Alla är olika och har kroppar som fungerar olika, logiskt nog!
Nu under midsommarhelgen har det varit en hel del sötsaker, men jag har lyckats stå emot vilket jag faktiskt är stolt över, hehe.
Ett typiskt symptom för diabetes är att tappa snabbt i vikt, och jag hann tappa 10 kg innan jag kom iväg till en läkare. Från 60 till 50 kg. Helt sjukt?! Brukar aldrig väga mig men märkte av att jag blev smalare och så, men ingenting jag direkt reflekterade över innan mina jeans plötsligt inte längre satt kvar i midjan, hehe... Väger mig numera regelbundet och har en viktkurva som jag fyller i för att ha koll!
Många har påpekat att jag blivit smal. Flera påpekade det innan diagnosen och försökte få iväg mig till läkaren men numera är det fortfarande många som kommenterar, och det känns lite komiskt hur accepterat det är att kommentera jämfört med att säga till någon hur tjock denne är. Det handlar ju om normer, men de har blivit extremt påtagliga för mig nu. Jag tror att det är viktigt att ha distans till det hela och inte bli påverkad negativt. Så länge man själv är nöjd och mår bra så spelar vikten inte någon större roll skulle jag säga. Eller vad tycker ni? Har ni fått kommentarer angående er vikt?
Rörelse och träning är meningslöst för mig om jag inte tycker det är roligt. Hur ofta tvingar vi oss inte utföra sådant som vi inte trivs med? Är tveksam till att det jag gör motvilligt leder till ett särskilt bra resultat... När jag tränar försöker jag därför ägna mig åt det som får mig att må bra- och vad det är växlar ju eftersom nya intressen ständigt dyker upp!
Just nu är som sagt raska promenader den träningsform jag satsar på nu i början, för att långsamt vänja kroppen. Träningsformer som jag förmodligen sedan kommer ägna mig åt är pilates, dans och yoga. Jag har dansat i större delen av mitt liv men detta kräver så stor fysisk ansträngning så det är inget jag tänker rivstarta med nu! ;) Pilates är en balans mellan rörelse, smidighet och styrka, vilket är en träningsform som jag långsamt tänker börja med. Har kört en del tidigare och upplever det som en bra träningsform för att bygga upp mig med efter viktnedgång och förtvivningen av musklerna. Yoga har jag faktiskt inte utfört mer än något pass på SATS för ett halvår sen ungefär, men ska testa igen och se hur det känns!
Träning är ingenting någon kan tvinga sig till. Påtvingade sysselsättningar leder till motsatsen till det välbefinnande vi förmodligen genom träning tänkte sträva efter att uppnå. Tror det är viktigt att ta tiden till att hitta det bästa för en själv och samtidigt inte vara rädd för att pröva på nya saker!
Hur gick det för er med diabetes att träna i början? Vill gärna höra lite erfarenheter och ta del av tips!
Jag tror ju på naturlig rörelse, att ta trapporna istället för hissen eller ta en extra promenad genom att gå av bussen en station tidigare etc. Men sedan är ju träning av annat slag bra och om man vill bli t.ex. elitidrottare så är diabetes inget hinder, det gäller bara att planera!
Rörelse har många positiva effekter både vid typ 1 och typ 2 diabetes, bland annat blir det lättare för kroppen att ta upp insulin. För mig som har typ 1 leder det till att insulindoserna kan sänkas och för typ 2 kan blodglukos och eventuell övervikt minskas! Sedan, precis som hos alla människor, så ökar ju välbefinnandet! Men det finns mycket viktigt att tänka på med träning och diabetes, jag har gjort en liten lista baserad på Karolinska universitetssjukhusets riktlinjer!
Att tänka på innan träning!
* Det är bra att rådgöra med läkaren först för att ta reda på eventuella hinder som kan finnas. T.ex. så bör diabetiker som är drabbade av senkomplikationer ta det försiktigare eftersom de kan vara känsliga för blodtryckshöjningar.
* Att träna med högt blodsocker är inte bra, eftersom det kan innebära insulinbrist som gör att motionen inte sänker blodsockret utan att det istället stiger. Träning stressar kroppen och bildar ämnena adrenalin, kortison och glukagon som höjer blodsockret!
* Vid träning 3-4 ggr/vecka ökar intaget av insulin i kroppen vilket gör det möjligt att sänka insulindosen.
* Om det inte finns insulin i kroppen sänks inte blodsockret, dvs. det sänkts inte utav rörelse!
* Motionera regelbundet och vid samma tidpunkt, eftersom det underlättar reglering av kost och insulindos!
* Vid längre och hårdare motion behövs flera måltider för att fylla på glykogendepåerna, tomma depåer ökar risken för lågt blodsocker efter träningspasset.
* Om du tränar på kvällen så var noga med att äta innan du går och lägger dig!
* Anpassa insulindosen inför träningspassets intensitet och längd!
Riktlinjer från Karolinska universitetssjukhusets diabetesklinik:
Lätt motion, t.ex. jogging/promenad 30 min: En oförändrad insulindos
Medelhård motion t.ex. lätt löpning 10 km eller längre: Sänk insulindosen
Hård motion/lång tid t.ex. fjällvandring, golf och skidåkning i flera timmar: Sänk insulindosen med ca 50%.
Lite senare idag tänker jag skriva lite om träningstips! :)
Sen jag fick diagnosen diabetes har jag tagit det lugnt med träningen. Det är så himla ansträngande att hålla koll på blodsockret som det är, med träning kräver blodsockret ännu mer uppmärksamhet och jag har ännu inte lärt känna min kropp tillräckligt för att planera om ännu mer. Nu låter det som att jag inte rör på mig överhuvudtaget, hehe! Men jag går raska långpromenader varje dag och tar med mig lite nötter och bär ifall blodsockret skulle sjunka för lågt. Snabba promenader minskar risken för belastningsskador i höfter knän och fötter, förbättrar konditionen och bygger upp både muskler och skelett. Jag har turen att bo nära naturen, det är helt underbart att mötas av frisk luft och skog direkt utanför ytterdörren!
Ska strax dra på mig gympaskorna och ge mig ut. Brukar börja i en lugn takt och ökar sedan farten och steglängden, för att inte gå ut för hårt i början. Det blir nog en runda på 40 min idag, men får skynda mig för de grå molnen utanför fönstret ser lite oroväckande ut! ;)
Här på halsosidorna.se står det en hel del om fysisk träning och promenaders hälsoeffekter på lång sikt. Det är en mångsidig och en intressant hemsida om hälsa i stora drag faktiskt! :)
Den inställning jag har till livet påverkar hur min värld faktiskt utformar sig. Om jag tänker negativt, ja då resulterar det i negativa konsekvenser. Är min inställning positiv så leder det till positiva följder. Om jag brutit ihop dagen jag fick diagnosen, dagen efter eller månaden senare, så hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag visste att jag i situationen inte kunde påverka diabetesens existens, men min inställning till den.
Min metod var, och är fortfarande, att skaffa kunskap. Detta tror jag gäller i de flesta fall. Förståelse och kunskap för rådande situation ger en ett aktivt försök att påverka situationen och leder till att det blir lättare att acceptera och klara av!
Jag vet att jag har andra förutsättningar än icke diabetiker, då jag varken kan äta eller träna hur jag vill utan att vara förberedd, då det kan leda till förödande konsekvenser. Jag saknar en viss frihet. Men detta är inte samma sak som att sakna möjligheter! Om jag ger upp och ser mig själv som ett offer så kommer jag ingenstans, jag kan klara allt bara att jag behöver vara väl utrustad och förberedd!
Diabetesen har även gett mig något fantastiskt- välmående, jag mår så himla mycket bättre nu än tidigare! Näringsriktig mat utgör hela min kost, men utan diabetesen så hade det nog dröjt lång tid innan jag insåg hur mycket godis och onödigt socker jag proppade i mig... I och med diabetesen så märks konsekvenserna av sockret direkt, om jag var frisk så hade min kropp förmodligen sagt ifrån flera år senare...! Det här har verkligen fått mig att förstå vikten av att ta sin hälsa på allvar, skippa det där söta, byta ut det mot något nyttigare (och faktiskt godare!) som nötter och bär, för att kunna må bättre och leva ett friskare liv.
För jag saknar absolut inte godisnappar och gott och blandat längre, haha! ;D
Jag har gjort ett medvetet val för att hålla blodsockret på en jämn nivå, jag har valt att äta enligt LCHF modellen. Har upptäckt att jag kan plocka in supermaten, alltså plocka dom mest näringsrika produkterna i varje mål för att få så optimalt vitamin och mineral tillflöde som möjligt. Jag äter också enligt färgmodellen för att få en varierad kost. Får med alla färger på tallriken så som broccoli, lök, tomater, blåbär osv.
Märker att sedan jag har tagit bort pastan (som var min favorit) vitt mjöl, saft, lösgodis osv och har fått smak på valnötter, mandlar, torkade blåbär och tranbär och en speciell mörk LCHF choklad, så mår jag mycket bättre, även min hy har blivit bättre. I LCHF modellen kan man äta hur mycket fett som helst. Det gör inte jag. Jag får fett genom lax, sill, oliv och rapsolja m.m. Behöver inte majonäs och bacon. Konstigt att jag behövde diabetes för att ändra kosten av egen fri vilja. Jag handlade lösgodis och en cola nästan varje dag på väg hem från jobbet. Kom ihåg killen i pressbyrån som liksom uppmärksammade det och påpekade att jag handlade den där chokladbiten.
’‘Låt det gå ett år’’ är en bok av Malin Nyman som jag nyligen har börjat läsa. Hon beskriver hur familjen påverkades av dotterns insjuknande i diabetes, och skriver om diabetes ur en viktig synvinkel- acceptens av sjukdomen. Om jag inte accepterade diabetesen som ett faktum och en del av mitt liv, så skulle nog mitt psyke vara i botten. I början hade jag svårt med detta med acceptens eftersom jag då inte var medveten om vilka begränsningar sjukdomen skulle innebära. Jag började direkt efter diagnosen att lära mig mer och det gjorde det lättare men jag tror även att det är en process som man måste låta ta sin tid.
’‘Sjukdomen får finna sig i vår vardag, inte tvärtom’’ skriver Malin och det ligger mycket i vad hon säger. För det finns en risk att jag låter sjukdomen ta över, att jag förklarar min brist på ork och att klara av situationer på diabetesen och skapar onödiga begränsningar för mig själv. Om jag låter mig själv bli stoppad så spelar inte en sund kost och träning särskilt stor roll för min hälsa i stort och möjligheterna att utvecklas och nå dit jag vill blir begränsade.
Jag rekommenderar boken varmt! Den är väldigt personlig och jag tror att den ger inspiration till alla människor, vare sig man är diabetiker eller inte. Läs, läs läs!
Diabetesfondens och diabetesförbundets film visar varför det är viktigt att stödja forskningen om diabetes, vilket jag tycker är väldigt bra. Men diabetiker framställs som offer inför sina omständigheter och att de varken kan påverka eller göra något med sina liv, t.ex. ’‘Erik föds med diabets. Vad har han för chanser?’’ Så himla deprimerande! Visserligen har diabetiker andra förutsättningar, men skulle vi inte ha möjligheten att lyckas precis som andra?
Eftersom diabetesfonden vill skaffa givare så är det förståeligt att de vill skapa sympati och medkänsla, men den ger en ensidig bild och placerar in diabetiker i ett och samma fack. Vad tycker ni?
Jag tror att det är värre att till exempel dricka, röka och missköta sig och sin kropp i övrigt, och denna livsstil i kombination med diabetes skulle nog kunna representera de förödande konsekvenser som gubben i videon utsätts för.
Det finns nog många diabetiker som lever sundare än de utan diabetes gör, just p.g.a. medvetenhet om sin hälsa och för att de gör allt för att hålla sitt blodsocker på jämn nivå.
När det gäller alkohol och diabetes, hur gör man där???? Vad händer med blodsockret då????
Jag väljer att inte dricka alkohol just nu. Ingenting jag saknar, kanske skapar man behov på
samma sättt som med kaffe. Ni med diabetes som läser min blogg, dricker ni alkohol? hur går det med blodsockret för er då?
Egentligen, varför alkohol? Blir man gladare, roligare eller mår man bättre? Blir man mera pratsam, modigare? väljer man själv eller finns ett dolt grupptryck. ”Men varför vill inte du ha????" Varför har nästan alla våra stora helger blivit förknippade med vin och alkohol? Vissa med rent supande som valborg och lucia. Alkohol och diabetes? Nej, jag avstår nu. Kanske kan ta ett glas vin någon gång ibland utan att överdriva.
Kanske kan man sätta likhetstecken mellan alkohol och socker. Varför äter vi sött när vi ska ha roligt? Varför proppa i sig gelehallon bara för man ska titta på film? Kan man säga nej till efterrätten och kakan? "Men varför vill inte du ha????" Att inte följa med strömmen, som döda fiskar (only the dead fish follow the stream) har jag tagit ställning. Jag tackar nej till alkohol och socker. Kanske jag växer med det och mår topp.
Jag har beställt diabetesbroschyrer från Diabetesförbundet. De innehåller allt från kost, hälsa, träning och hur kroppen påverkas av diabetes till diabeteshistoria, statistik kring sjukdomen och informationskort. Lättlästa och anpassade både för vuxna och barn! Jag rekommenderar dessa broschyrer om man vill ha en övergripande förståelse för diabetes. Helt gratis att beställa hem är det också :)
Att ha kunskap om diabetes tror jag är viktigt . Har försökt att sluka allt jag kommit åt. Har böcker hemma från 4 olika bibliotek. Glad att om jag nu skulle ha det här att jag inte fick det för 10 år sedan, utvecklingen, kunskapen och utbudet med produkter som finns att köpa är stor nu. Större kommer det att bli.
Efter att jag fått diabetes har jag fått flera reaktioner av att det skulle vara enkelt. ’’Ta bara insulinsprutorna så kan du äta allt som du brukar, ät på regelbundna tider och motionera etc så går det bra...’’ Men det är mycket mer än så.
Jag lånade denna bok ’‘Diabetes hela livet’’ på biblioteket och den tar upp vad det kan innebära psykiskt att ha sjukdomen, vilket jag upplever som den jobbigaste biten. Jag tror det är bra att människor med diabetiker i sin närhet faktiskt sätter sig in i vad det kan innebära, antingen genom att ställa frågor eller läsa böcker likt denna!
Det är absolut viktigt att vara positiv kring sin sjukdom, men det kan från omgivningen lätt misstolkas som att det är enkelt.
I boken finns det även test som diabetiker kan göra, vilket för mig har varit bra för att lära känna mig själv som diabetiker bättre!
Några av er undrade hur chokladkakan blev och jag kan meddela er att den blev jättebra! Blev muffins av den men dom blev i alla fall perfekta :) Inspirerande att köpa färdigblandat, lite lyx, ska hämta inspiration för att blanda och baka själv.
Har handlat vit choklad, mjuk chokladkaka och valnötsbröd i Katrin Zytomierskas fantastiska LCHF butik i Sturegallerian! Älskar denna butik! Jag testar chokladkakan ikväll och hoppas att mitt blodsocker håller sig stabilt efter det! Nötblandningar, bakade knäckebröd, kokosolja, mandelmjöl m.m. Helt plötsligt kan jag köpa allt i en butik. Det känns bra.
Vad har jag för värde nu då? Jodå ganska bra faktiskt innan lunchen. Det börjar mer och mer att bli en vana att få in rutinerna :) Hur tyckte ni diabetiker att det var i början med allt det innebär att ha koll på, jobbigt eller kom ni in i det snabbt?
En promenad ute i naturen ger mig just detta, vilket är en oslagbar kombination :) Blir så himla lugn och harmonisk att traska runt bland träd och ängar, höra fåglarna och andas frisk luft. Just frisk luft kan det vara svårt att få om man bor inne i stan och därför tror jag det är viktigt för alla att röra sig utåt för att få den där stillheten, långt bort ifrån bilar och stressade människor.
Det är en stillhet liknande terapi och meditation, som samtidigt är i rörelse.
Gud vad mycket att hålla reda på!! Testkasetter till blodsockermätaren, lansetter, kanyler, lantus och humalog och bla bla bla. ÅH IBLAND ORKAR JAG INTE! Det är jobbigt att vara beroende av så mycket saker, materiella ting, för att ha hälsan i behåll! Men egentligen är det ju som vad som helst, tandborste, glasögon, kontaktlinser... bara några nya inslag i livet förutom dessa saker som jag är så van vid att jag knappt reflekterar över. Snart kommer det bli likadant med hela den här högen på bilden! :)
Honungsmask och blodsockermätning = dålig kombination...
Jag hade kladdat in honung i hela ansiktet. Budget ansiktsmask alltså. Efter det fick jag en chock, värdet låg på 30! Jag testade om och om med samma reslultat, tills jag kom på att jag hade honung på fingret. Sen sjönk värdet till det normala blixtsnabbt. Detta kan ju vara väldigt farligt om man inte är uppmärksam, måste vara mer försiktig i framtiden tror jag!
Det är psykiskt påfrestande, eftersom ett enda litet felsteg kan vara förödande. Att alltid vara på spänn, aldrig kunna koppla av ordentligt utan behovet av att ha blodsockermätaren inom räckhåll. Det tar tid att vänja sig. Jag är glad att jag har tiden att komma in i bra rutiner, det går inte att stressa fram sådant!
Välmående sitter ofta inte på utsidan, utan på insidan. Dålig hälsa är därför lätt att dölja både för sig själv och andra, vilket är en anledning till varför det är viktigt att vara uppmärksam på hur kroppen och psyket beter sig!
Det som är positivt är att diabetes inte syns att man har. Idag träffade jag på ett par människor som inte trodde på mig när jag berättade. Många verkar tänka på diabetes 2 eftersom en del som har det är överviktiga. När jag var på apoteket för att köpa stickor för att mäta ketoner med frågade personalen mig om jag bantade???? Bantar man när man är smal???? Finns så mycket fördomar men om man inte är insatt i diabetes så är det lätt hänt. Så är det nog med nästan allt!
Imorgon måste jag förbi provtagningen för att ta ett HbA1cprov (långtidssockerprov) Mitt senaste HbA1c låg på 173 mmol/mol. Det är väldigt högt har jag lärt mig. Min diabetessjuksköterska var väldigt chockad över det! Här är en sida med en tabell som förklarar HBA1c sifforna. Ett "bra HBA1c" bör helst ligga under 52 mmol/mol vilket motsvarar ca 6-9 i medelblodsocker. Denna tabell sträcker sig endast upp till 100 mmol/mol vilket betyder att jag var långt utanför tabellen alltså. Känns ju inte så bra nej. Antagligen var det högt eftersom jag innan diagnosen drack massa sött och precis börjat med insulinet, förmodligen så visar testet imorgon mycket bättre!
Nu är det slut med sötsaker som läsk och godis. In med nötter, bär och lchf-bakverk istället! Jag har valt att satsa på LCHF-kost, med fokus på Naturliga fetter som finns i fet fisk och nötter. Skippar majonäs m.m då det inte riktigt känns rätt för mig. LCHF innebär inte endast ökat intag av fetter utan stor minskning utav kolhydrater. Hur mycket kolhydrater en person ska inta tror jag är mycket individuellt och att det inte kan finnas några fungerande mallar för alla, men ett faktum är att nästan alla produkter vi köper idag i butik innehåller någon form av kolhydrat och många av dem är snabba.
Snabba kolhydrater är ju inte bra för mig med diabetes, så det har jag tagit bort helt, förutom i nödfall om blodsockret sjunker (eller om jag ska träna). Kör endast på långsamma kolhydrater och den största delen får jag i mig via grönsaker och yoghurt. Eftersom jag nyligen fått diabetes så testar jag mig fram efter den kost som passar mig bäst och just nu är det väldigt lite kolhydrater som gäller och det är viktigt att känna efter vad som känns bra för kroppen! För andra kanske det passar bättre med att byta ut den vita pastan mot fullkornspasta, vitt ris mot fullkornsris osv.
Känn efter vad som passar just DIG och vad DU mår bra av!
I början så kan det vara svårt att börja med nytt, men allt handlar om vana, tillslut kommer du förmodligen älska det nya! Typ som jag, hatade ju grönsaker för två månader sedan, nu äter jag massor vid varje måltid, haha!! :)
Startar denna blogg för att skriva ner mina funderingar. För att hitta balansen, fokuseringen och harmonin. Nyckeln till en kropp i harmoni och välbefinnande är densamma, oavsett om man har diabetes eller inte! Det handlar om att hitta alla hörnstenar och förena dom till ett livsmönster och denna metod är lika för alla människor. För mig med diabetes blir det tydligare direkt i nuet, andra kanske känner av bristen av en eller flera av hörnstenarna när man blir äldre.
Från chips, läsk och plockgodis som naturliga inslag i vardagen, till något helt nytt. Till ett nytt liv. Sedan min diagnos en månad tillbaka har jag ställt om helt - och jag är friskare än någonsin. Här tänker jag berätta om vägen jag färdats sedan dess och resan jag tar just nu. Om balansen mellan hörnstenarna kost, rörelse och mentalt välbefinnande. Om hur jag lever ett friskt liv med diabetes! Jag vill berätta vad det kan innebära att leva med sjukdomen, hur jag blivit tvungen att lägga om hela mitt liv och vilka positiva resultat det lett till. Jag hoppas kunna inspirera Er att utifrån egna förutsättningar leva ett friskt liv genom balans mellan de viktigaste hörnstenarna. Välkomna till min värld :)
Skriv gärna kommentarer och ställ frågor om ni har några, jag lovar att svara på allt :)
"Du kommer att leva minst lika länge som alla andra" sa en näringsrådgivare till mig en vecka efter att jag fått diagnosen diabetes typ 1. Från chips, läsk och plockgodis som naturliga inslag i vardagen, till något helt nytt. Till ett nytt liv. Sedan min diagnos en månad tillbaka har jag ställt om helt - och jag är friskare än någonsin.
Här tänker jag berätta om vägen jag färdats sedan dess och resan jag tar just nu. Jag vill berätta vad det kan innebära att leva med diabetes, hur jag blivit tvungen att lägga om hela mitt liv och vilka positiva resultat det lett till. Jag hoppas kunna inspirera Er att utifrån egna förutsättningar leva ett friskt liv genom balans mellan de viktigaste hörnstenarna. Välkomna till min värld :) / Elina Danielsson
