Jag lever ett friskt liv med diabetes!

Det finns många riktlinjer kring hur en diabetikers livsstil ska se ut. Vad jag ska äta, hur jag ska träna, hur jag ska leva. Alla med diabetes passar inte in under samma mall, har inte samma kroppar, inte samma sjukdomstillstånd eller samma livsstil. Problem kan vara att leva upp till alla de förväntningar som finns för hur vi bör leva, att följa de råd som folk ger oss men även de mål vi själv sätter upp för oss själva - vilja måste finnas. För hur långt kommer vi utan motivation? För det svåra är inte att börja, utan att ha viljan att fortsätta.

Ibland kan det vara svårt att skilja på inre och yttre motivation. Låter du dig påverkas av att någon säger åt dig att göra en viss sak, att du måste gå ut på den där joggingrundan varje morgon, att du inte får lockas lägga ned den där limpan i korgen när du passerar brödhyllan varje gång du är i mataffären, för att en rad forskare eller dietister hävdar att det inte är bra för dig? Denna typ av motivation brukar inte räcka för min del. Det fungerar som en morot, får dig att snöra på dig skorna ett par mornar och lyckas hålla fingrarna borta i affären vid ett fåtal besök. Men hållbara, långsiktiga förändringar sker när grunden till motivationen kommer inifrån mig själv. Att jag mår bra av att äta som jag gör, träna som jag gör. Att jag känner en glädje och tillfredsställelse som inte baseras på andras förväntningar på mig.

En hållbar motivation handlar även om ett tydligt, konkret mål. Ett mål jag själv vill uppnå, som får mig att må bra på riktigt. Det som får mig att hålla fast vid det jag gillar och trivs med. Vi har alla resurser inom oss, det handlar bara om att locka fram dem - stärka oss själva, sätt tydliga små mål som gör att vi ser resultat kan alltid hjälpa till lite extra.

Två viktiga punkter att komma ihåg för hållbar motivation:
Lyssna och lär och sök kunskap hela tiden. Inspireras av människor med den livsföringen  som man själv vill uppnå för att må bra
Viljan måste komma inifrån dig själv!

Det är ju lättare sagt än gjort att locka fram en motivation som inte finns, tänker skriva mer om detta senare.

Hur går det för er andra? Lyckas ni hålla motivationen uppe eller inte? hur går ni tillväga?

Kosten är viktigt för en bra hälsa. Fisk med sitt låga kolhydratvärde är supermat för alla, och toppenmat för diabetiker som mår bra av en kolhydratfattig kost. En måltid med fisk och olika fräscha grönsaker till gör en pigg och lätt i kroppen.
Fisk innehåller vitaminer, mineraler och proteiner, och är fulla av de viktiga omega 3 fettsyrorna.
Omega 3 som är mycket viktigt för cirkulationssystemet. Omega 3 är också antiflammatoriskt och minskar inflammation i huden, som gör att eksem motverkas och även torr hud. Men för att uppnå den inflammations dämpande effekten krävs höga doser, så man bör då välja dom feta fiskarna. Och gärna skifta mellan olika sorters fisk.

Olika fiskar ger olika hälsovinster enligt forskningsresultat av läkare. 

Viktigt för alla, även för diabetiker att inte blodtrycket blir för högt. Några fiskar som sej, hälleflundra, öring ger kalium som kan hjälpa kroppen balansera salterna och sänka blodtrycket. Även i sardin och tång finns kalium. I skaldjur finns magnesium som vidgar blodkärl så att blodtrycket sänks.
Om man vill gå ner i vikt, är det bra att varva med vit fisk såsom torsk och tonfisk som har lite fett och färre kalorier.
Om man vill motverka depression ska man välja dom feta fiskarna. Omega 3 kan lindra depression. Bra att växla mellan dom feta sorterna som sill, makrill, sardin, lax och hälleflundra. Om man vill ha en extra hög dos väljer man torsklever.

Sardin är rik på kalcium och innehåller inte så mycket gifter som andra fiskar.
Sej, öring och hälleflundra är rika på kalium.
I skaldjur finns zink och magnesium.
I tonfisk finns selen och niacin (B vitamin)
I torsken finns antioxidanten E vitamin
Laxen är full av D vitamin och Omega 3

Jag väljer oftast den frysta laxen och torsken. Även den rökta laxen är god när man bryner den med lök, gräslök och cremefresch. Supergott och snabbt. Klart på 5 minuter.

Nu var det ett tag sedan jag skrev något, 6 månader sedan.
Kommer säkert att återkomma lite oftare, skriva om hälsa, träning och att må bra, hitta en sorts balans i kroppen. Vara i nuet, hitta närvaron, undvika stressen.

Efter mitt besök hos diabetessköterskan blev jag tillfrågad att vara med i ett forskningsprojekt. Det ska börja efter sommaren och hålla på i ca 200 dagar. Jag vet inte vad det innebär, men man blir ju mer under kontroll. Man blir säkert mer motiverad att äta bra och träna. Hade tur för det var några som hade lägst HBA1C som skulle få delta. Jag får återkomma när jag vet mer. Diabetessköterskan tyckte jag hade förbättrat mina värden chockartat. (Om man jämför med för ett år sedan)
Mina prover var jipphiiiiiiibra!!!!!!!!!
Har kommit igång med träningen. Konditionsträning kan vara svårare än styrketräning. Kommer skriva mer om den.
Maten är fortfarande en viktig del, som det är för alla människor. En avvägning med bra ekologisk kost. Jag tror att jag har kommit in i bra vanor, saknar inte sockret. Det sägs att det tar 30 dagar att komma in i en bra vana, och det gäller inte bara kosten utan allt. Viktigt att ha bra motivation för saker som är viktiga för en.

För att få upp ögonen för vad våra vetenskapliga kostråd baseras på....

Tänkte på i morse vad lätt det skulle vara om man var trött, tänkte på något annat eller bara blandade ihop sprutorna.  Vad händer om man skulle ta fel? Hu, är det någon av er diabetiker som råkat ut för det?

Diabetesen har gjort att jag uppskattar saker och ting mera. Reflekterar och inte bara tar saker och ting för givet. Och att hälsan är det allra viktigaste i livet. Att må bra. Var problemfri förut men skapade små onödiga problem. Undrar varför människan gör så. Man skapar onödiga negativa tankar. Nu försöker jag vända dom negativa tankarna till positiva. Ganska svårt, för så fort man inte är uppmärksam så trillar man dit igen. Att bara vara nöjd med den man är kräver träning. En del strävar nog efter en yttre yta som måste poleras och förbättras för att glänsa problemfri i andras ögon. Man utgår mycket ifrån vad andra ska tycka, och vill känna sig mer självsäker. Kanske är så att diabetes fick mig att vakna och se livet annorlunda, ta andra beslut, prioritera andra saker. Framtiden vet man inget om, det här var kanske en av mina vägkorsningar, när förändring sker.

Var på Brydlings Cafe som finns på Åhlens City idag och drack en cappuchino.

Det finns ju många olika typer av insulin. Sjäv tar jag Lantus och Humalog. Det var dom sorterna  som läkaren skrev ut till mig..... Ingen påpekade att det finns flera sorter att välja på. Här är information om olika insulintyper taget från Svenska Diabetesförbundet.

Kortverkande insuliner (Actrapid, Humalin Regular, Insuman Rapid)
Insulin i klar lösning vars användningsområde i dag är som måltidsinsulin. Insulinet har sin maximala effekt efter cirka tre timmar, och har klingat av efter cirka åtta timmar. Kortverkande insuliner ska helst tas trettio minuter före måltid. De har idag i stor utsträckning ersatts av de kortverkande insulinanalogerna, men fyller väl sin plats hos vissa patienter.

Kortverkande ”direktverkande” insulinanaloger (Apidra, Humalog, Novorapid)
Insulin i klar lösning som i dag är det dominerande måltidsinsulinet, och används även i första hand i insulinpumpar. Insulinet har sin maximala effekt efter en till tre timmar, och har klingat av efter tre till fem timmar. Kan tas i direkt anslutning till måltid.

Medellångverkande insuliner (Humulin NPH, Insulatard, Insuman Basal)
Insulin i grumlig lösning som fungerar som basinsulin för att täcka det basala behovet av insulin mellan måltiderna. Har med hjälp av tillsatta ämnen en fördröjd effekt. Effekten kommer först efter några timmar, har maximal effekt efter sex till tio timmat och en varaktighet upp till 24 timmar. Insulinet ges en till flera gånger dagligen i kombination med kortverkande insulin till måltider. Vid typ 2 diabetes kan insulinet även kombineras med tablettbehandling.

Långverkande insuliner (Lantus, Levemir)
Insulin i klar lösning som fungerar som basinsulin. Jämfört med medellångverkande insuliner är dessa insuliner mer långverkande och har en jämnare effekt över dygnet. Här behövs en, ibland två injektioner per dag och kan för vissa personer och i vissa situationer utgöra ett alternativ till medellångverkande insuliner.

Fasta kombinationer (Humalog Mix 25, Humalog Mix 50, Humalog Mix 30/70, Insuman Comb 25, NovoMix 30)
Insuliner i fasta kombinationer av snabb- och medellångverkande insulin. Kan användas i speciella situationer, till exempel personer som behöver hjälp med injektioner eller har mindre krav på skärpt glukoskontroll.

Undrar om dom här typerna som jag tar är vanligast att man tilldelas, eller ger andra läkare information, och valmöjlighet till andra val ? Har hört att Lantus kan ge ökad risk för bröstcancer, vilket inte låter så bra. Vad tar ni med diabetes för typ av insulin ? Varför?

Min lärare i flamenco som jag haft i flera år tipsade mig om en föreläsning imorgon som handlar om antioxidanter. Det är en intressant föreläsare och jag hoppas att jag kommer att lära mig något nytt!

 

Det talas mycket om antioxidanter, hur bra det är etc. Vad många verkar skilja på är naturliga och i form av tillskott? jag hoppas att det tas upp i morgon på föreläsningen.

Som lchfare har jag tidigare tänkt det som komplicerat att äta ute på restauranger. Jag bestämde mig för att testa, och det var inga problem! Dock fanns det ingen färdig rätt utan pasta, spagetti, ris etc. Men när jag sa att jag ville ha utan kolhyrater så fick jag svaret "ah, lchf?", och när jag i kassan frågade efter lchf-fika, så kände personlen till begreppet. Dock fanns det inget färdigt här heller, men de gjorde i ordning jättefint med grädde och bär särskilt till mig! Se bild på det här under och även andra lchf-rätter jag fick!

Enligt min diabetessjuksköterska så tar jag minst insulin av alla hennes patienter. Då tog jag 8 enheter lantus (långverkande insulin) Idag, en vecka senare, tar jag endast 5 enheter lantus! (och inget måltidsinsulin) För några veckor sedan testade jag att minska på insulinet och DÅ gick det inte eftersom blodsockret gick upp, men nu håller sig blodsockret stabilt. Kanske beror det på sättet jag äter med mindre kolhydrater, kanske att min kropp fortfarande producerar en del insulin eller båda två. Det finns ju sätt att kolla upp om kroppen fortfarande producerar, men det verkar vara dyrt? Man pratar ju om remissionsfasen eller "smekmånaden" när det gäller diabetes vilket innebär att blodsockret under den första tiden är relativt lätt att kontrollera. Detta beror på att när insulinbehandlingen sätts in så stimuleras de kvarvarande betacellerna under en period att producera insulin innan de helt och hållet slås ut? Bäst är det ju om det fortsätter som det gör just nu så länge som möjligt eller utvecklas till något ännu bättre för det är så skönt att inte behöva ta sprutorna varje gång man ska äta någonting!

Hur många enheter insulin tar ni? Hur mycket tog ni i början? :)

Jag har märkt att det finns många starka åsikter ang kolhydrater. Det är bra, det är dåligt, det är för mycket, det är för lite.... Jag har ju valt att endast få i mig dessa kolhydrater via grönsaker, nötter, yoghurt, torkade bär etc. Varför gör jag detta? Det finns forskning på detta område men genom egna erfarenheter har jag mått så mycket bättre. Blodsockret som alltid svängde upp och ner håller sig stabilt och därmed även humöret :) Jag blir inte lika beroende av att ta insulin, genom att satsa på kolhydrater i grönsaker och yoghurt och röra på mig så behövs inte insulin innan måltiderna längre. Det håller sig stabilt! Jag mår bra att äta så här och är glad att det finns så många i min närhet som peppat mig till detta. Många tror även att detta sätt inte är bra och råder mig till att börja äta som förut. Tillbaka med brödet, pastan och potatisen. Men jag vet vad jag mår bra av - och det är lätt för utomstående att tro sig veta vad som är bäst, om man inte har diabetes själv samt inte insatt i allt som det kan innebära. Alla är olika och har kroppar som fungerar olika, logiskt nog!

Nu under midsommarhelgen har det varit en hel del sötsaker, men jag har lyckats stå emot vilket jag faktiskt är stolt över, hehe. 

Ett typiskt symptom för diabetes är att tappa snabbt i vikt, och jag hann tappa 10 kg innan jag kom iväg till en läkare. Från 60 till 50 kg. Helt sjukt?! Brukar aldrig väga mig men märkte av att jag blev smalare och så, men ingenting jag direkt reflekterade över innan mina jeans plötsligt inte längre satt kvar i midjan, hehe... Väger mig numera regelbundet och har en viktkurva som jag fyller i för att ha koll!

Många har påpekat att jag blivit smal. Flera påpekade det innan diagnosen och försökte få iväg mig till läkaren men numera är det fortfarande många som kommenterar, och det känns lite komiskt hur accepterat det är att kommentera jämfört med att säga till någon hur tjock denne är. Det handlar ju om normer, men de har blivit extremt påtagliga för mig nu. Jag tror att det är viktigt att ha distans till det hela och inte bli påverkad negativt. Så länge man själv är nöjd och mår bra så spelar vikten inte någon större roll skulle jag säga. Eller vad tycker ni? Har ni fått kommentarer angående er vikt?

Rörelse och träning är meningslöst för mig om jag inte tycker det är roligt. Hur ofta tvingar vi oss inte utföra sådant som vi inte trivs med? Är tveksam till att det jag gör motvilligt leder till ett särskilt bra resultat... När jag tränar försöker jag därför ägna mig åt det som får mig att må bra- och vad det är växlar ju eftersom nya intressen ständigt dyker upp!

Just nu är som sagt raska promenader den träningsform jag satsar på nu i början, för att långsamt vänja kroppen. Träningsformer som jag förmodligen sedan kommer ägna mig åt är pilates, dans och yoga. Jag har dansat i större delen av mitt liv men detta kräver så stor fysisk ansträngning så det är inget jag tänker rivstarta med nu! ;) Pilates är en balans mellan rörelse, smidighet och styrka, vilket är en träningsform som jag långsamt tänker börja med. Har kört en del tidigare och upplever det som en bra träningsform för att bygga upp mig med efter viktnedgång och förtvivningen av musklerna. Yoga har jag faktiskt inte utfört mer än något pass på SATS för ett halvår sen ungefär, men ska testa igen och se hur det känns!

Träning är ingenting någon kan tvinga sig till. Påtvingade sysselsättningar leder till motsatsen till det välbefinnande vi förmodligen genom träning tänkte sträva efter att uppnå. Tror det är viktigt att ta tiden till att hitta det bästa för en själv och samtidigt inte vara rädd för att pröva på nya saker!

Hur gick det för er med diabetes att träna i början? Vill gärna höra lite erfarenheter och ta del av tips!